Hej tjejer. Hoppas ni har det bra och fått vila upp lite under helgen.
Jag läste igenom kapitel tre och fastnade för två stycken på sidan 167. Där pratar två av lärarstudenterna om att man måste fånga elevernas intressen och att se varje enskild elev. Längre ner kommenterar en av lärarstudenterna att i grundskolan inte ser den framtida nyttan av det de lär sig, för jobb och vidare utbildningar, och att det därför blir viktigare att fokusera undervisningen på de som de just nu är intresserade av.
Jag funderade lite när jag läste detta. Är det ett bra tankesätt, att jobba med elevers intressen för att få den intresserade av skolarbetet? Jag tror att man måste ha en balans mellan lite traditionell undervisning och elevens intressen. För om en elevs enda intresse är tex. fotboll kanske det kan vara svårt att väva in den kunskap som man måste ha i fotbolls sammanhang alla gånger. Men jag håller med om att om man lägger in mer av elevernas egna intressen i undervisningen så kan be bli mer motiverade och på så sätt lära sig mer.
Längre fram i kapitlet så så står det om hur att eleverna påverkas om de inte kan se en mening med det de lär sig. Eleverna gör arbetet bara för att få ett betyg och inte för att ta till sig fakta och metoder som de kan applicera i sitt eget liv och fortsatta lärande. Om mer av deras egna intressen vävdes in i ämnena och samtidigt att de får jobba med uppgifter som de själva han styra till viss del över och utforma på egen hand, kanske meningen med det de lär sig tydligare och roligare. Vilken i sin tur kanske kan leda till att de faktiskt kan ta till sig informationen och göra om den till meningsfull och användbar information som de kan använda sig av.
I mitt klassrum skulle jag vilja ha det som kallas för kreativt meningsskapande att jag tillsammans med eleverna kan samtala och arbeta tillsammans för att nå kunskap och mening. Att här väva in intressen och elevernas egna personlighet och erfarenheter.På sidan 163 skriver författarna: "Vi är övertygade om att mening i undervisning och utbildning är direkt kopplad till ett aktivt och engagerat kunskapsarbete liksom till ett kreativt och nyfiket lärande."Jag håller med om detta. Jag tror att man genom att jobba tillsammans, med ämnen som intresserar eleverna och väcker deras nyfikenhet och vilja att veta mer, kan eleverna få en meningsfull utbildning.
Blev lite långt inlägg kanske:p.
Ha en goo vecka nu tjejer så hörs vi:)
SvaraRaderaVisst är det viktigt med elevernas motivation och intresse. frågan är hur vi kan motivera eleverna till lärande. Är det kanske genom att man varierar sin undervisning och inte hakar in sig på samma bana som man har kört hela mellanstadiet med samma elever. Oftast kan de känna igen mönstret för så gjorde vi i fyran också. jag tror att de vore dags att se över sin undervisning och titta om det finns andra sätt att framföra nya kunskaper till eleverna. Absolut är det en fördel om man kan kombinera sin undervisning med elevernas intressen och på detta sätt koppla undervisningen till deras vardag. Men detta är verkligen inte lätt. Att arbeta ämnesövergripande kan vara en möjlighet att prova på. Detta ska man göra medvetet. jag tänkte på det själv när jag har haft undervisning i både idrott och matematik. Det är mycket man skulle kunna koppla samman. Nu har de ju inte samma lärare i ämnena, men visst finns det ämnen där man kan målmedvetet arbeta på detta sätt.
På min VFU plats följer man inte mycket schemat. Lektionen kan vara vad som helst beroende på vad läraren kommer fram till. Detta tror jag är en nackdel för eleverna. Jag tror att de skulle behöva ha ett system som de följer så gott det går, men vissa förändringar så klart.En annan svår fråga som du Amanda tar upp är, hur man kan väcka elevernas nyfikenhet. Detta är svårt att komma åt och greppa.